Äntligen helg, sonen är lämnad på förskolan och jag sitter och äter en stadig frukost. Som väntat blev han ledsen, han tyckte som vanligt att det var roligt att komma dit men när mamma sa att hon skulle gå och pussade hejdå var det inte lika roligt längre. Tur att Es favorit fröken var där, Lena. De hade så roligt sist tillsammans och han ropade i fredags efter henne här hemma, gulligt? Ja minst sagt :)